Sunday, March 19, 2017

Att lukta koncept (del två)

Ju mer man luktar, dyker ner i forum och allmänt diskuterar lär man sig att skilja gulddroppar ur mängden. Man lär sig att inte döma en flaska efter producent eller utseende.
En del sorters parfymer kommer jag inte att gå med på, de fruktade kändisparfymerna. När jag ens ser en vill jag vända mig om och springa så långt bort jag bara kan och gömma mig i min håla av parfymer som luktar allt annat än sött slisk och blommor. Varje känd person har minst en och det är exakt likadana. De är gjorda för en massa utan personlighet, det är lätta vita blomdofter och godis och det är omöjligt att skilja dem från varandra. Självklart finns det undantag, typ Madonnas Truth or dare. Det är den enda jag kan komma på.

Min syster är bra på nischade parfymer, hennes senaste besatthet är en parfym som ska lukta Coca Cola och körsbär, hon har en brunchparfym som luktar lönnsirap och nybryggt kaffe (som jag måste stjäla lite av varje gång jag hälsar på) och vi delar båda fascination för parfymer som luktar mer händelser och objekt än blommor och nytvättade lakan.
Jag har skapat mig en komprimerad samling som jag är relativt nöjd med, men det ligger alltid en flaska till i bakhuvudet jag bara väntar på en ursäkt att sätta klorna i. Just nu; Calligraphy från Aramis. Den är helt spektakulär. Den luktar för mig bläckfisksbläck. Den luktar rakryggat, oförlåtande för sin egna förträfflighet. Definitivt sexigt maskulin, och den är precis vad jag vill bära till nyduschat hår och vita skjortor med uppkavlade ärmar.
Jag antar att jag gillar maskulina dofter då jag känner mig mer självsäker, dominant, bestämd i en sådan doft. Jag älskar hur vass Calligraphy är, vid första inandningen stickande i näsan. Jag finns, jag syns, jag bryr mig inte om din åsikt om det. Nånting fräscht lurar i bakgrunden, kanske hallon, kanske en liten ros. Den finns bara där för sin egna skull, Calligraphy ger blanka fan i vad du tycker om den, vad du tycker om mig. Värmen kommer efter en stund, som det tredje glaset vin på en första dejt. Nu känner du mig bättre, nu kanske du förstår mig. Du upptäcker den trygga, träiga basen jag står på och börjar förstå de oväntade delar av mig som gör mig unik. Snart vill du aldrig vara utan mig.
Parfymen tillverkas inte längre, men jag har hittat en flaska jag desperat vill klicka hem. Jag har egentligen inte anledning eller budgeten för den, trots att den inte är så dyr. En doft i min värld är inte ett sätt att lukta gott på, det är att skapa förståelse och förtroende för en förlängning av ens personlighet. Det handlar inte om att vara fräsch eller attraktiv, det handlar bara om mig.